Föreningen med lång historia

Tors hammare i en solring har funnits med sedan 1930-talet och var länge frisksportarnas symbol över hela landet.

Solen symboliserar det goda och Tors hammare slår ned det onda.

En frisksportare är i regel en mångsysslare som provar på det mesta. Lunken-idén föddes under ”bastusnacket” vid stugan i mitten av 50-talet. En del hade vid några tillfällen vandrat från Malmö till stugan på Romeleåsen – varför inte springa eller lunka till stugan någon gång!!! Tanken omsattes i handling. Sedan Knut och Stig strängat banan skedde starten den 22 november 1959 med 16 löpare på startlinjen vid Oxelgatan. Följande strof fick de med på vägen:

Under de första fem åren erhöll de fullföljande en ”dubbel-gås” i porslin, därefter fick de en graverad träplatta vartill fästes skyltar med namn och resultat för varje avverkad Lunk. Startplatsen flyttades en liten bit till Vattentornet vid Rosengårdsstaden. Deltagarantalet växte till drygt 100-talet. Detta skapade svårbemästrade problem. Transporter av ombyteskläder och löpare. De sanitära resurserna var otillräckliga liksom parkeringsutrymmen mm. Efter det att Lunken arrangerats 10 gånger, 1959-1968, mognade tanken att utöka till full maratonsträcka med samma start som målplats. Detta underlättade avsevärt arrangörsskapet. Vår första maraton flaggades av 1969 med 48 startande. Start och mål var förlagd till Beijers Park. Bansträckningen gick österut via Staffanstorp med vändpunkt vid Alberta Kvarn, nära Esarps kyrka. Vi var tämligen ensamma om att arrangera långlopp vid den tiden, så vi kan betraktas som banbrytare på området. Ryktet om vårt arrangemang letade sig utanför landets gränser, så vår ”mara” blev snart internationell. Bansträckningen ändrades efter några år så vändpunkten var vid Skabersjö slott, via Kvarnby och Södra Sallerup.

Bastusnacket kom ännu en gång att spela in för ett nytt långlopp. Efter träningen dryftades frågan om ett stadslopp i samband med MPGI:s 75-års jubileum. Polisen ville gärna ha oss med som hade lång erfarenhet på området. Året var 1982. Efter några sammanträden var allt klart. Start och mål på Malmö Stadion med banan dragen genom de centrala delarna av stadskärnan. För att smidigare lösa trafik och andra tillhörande problem tillfrågades Malmö Stad att ingå i teamet. Publicitet är också väsentligt. Sydsvenska Dagbladet Snällposten anknöts för den uppgiften. Den slutliga arrangörsgruppen kom att bestå av fyra var för sig skilda organ: Polisens Gymnastik och Idrottsförening, Malmö Frisksportklubb, Fritid Malmö och SDS. Efter tre år kan vi så att säga andas ut. Den första spänningen är över och arbetet flyter nu i banor, som visat sig effektiva. Även ekonomiskt verkar det att ha stabiliserat sig. Vår egen maratontävling lades ner i med att vi ingick som medarrangör för Malmö Maraton.

Frisksportlunken 1959
Detta arrangemang blev uppmärksammat i dagspressen och Du kan knappast ha undgått att läsa de olika reportagen med rubriker som ”Frisksportare på långlöpning” – ”Marathon i miniatyr, Malmö – Romeleåsen” – ”Frisksportare på långlunk”. Det gav även ett eko ute i idrottskretsarna i Malmö. Det var skämt och glam med taktikprat under omklädnaden och förberedelserna för långloppet. Man hade svårt att fatta, att alla kunde vara så glada före en så krävande och dryg sak som väntade deltagarna.

16-mannafältet släpptes iväg kl 9.00 med en aning tjuvstart. Det bar iväg upp för Oxiebacken med Kungshög och de hade att följa markering med vita kritlinjer och papp-pilar med text: Frisksport – Lunken. En tätklunga med Leif, Lennart, Jim och ”Pallas-Lasse” utkristalliserades ganska snart och vid Skabersjö slott hade de en 2 min. ledning. Vägen gick sedan över Roslätt, söder om Yddingen, förbi Bökeberg och in på skogsvägar till matkontrollen vid Kabelljung. Där hade vi fått låna kök och Wira och Karla kunde här hälsa löparna med varm blåbärssoppa och vetebullar. Jim hade måst släppa och kl 10.30 efter 1 timmes löpning kom tätklungan till matkontrollen. Förtäringen smakade bra, man bytade kanske en tröja och ”skakade loss” benen. Alla överraskade med att springa hela sträckan till matkontrollen – 21 km.

Förbi Eksholmen och Krutbacken gick Lunken och vid Glamberga hade Leif och Lennart dragit ifrån ”Pallas-Lasse” med 400-500 meter. Det blev nog lite svårare härute på de steniga och småbackiga mindre vägarna. Innan Degeberga låg Leif ensam i ledningen, Lennart hade besvärats av håll. Det bar iväg mot Häckebergasjön, som rundades. Hägrarna där undrade nog vad som var på färde. Knogiga uppförsbackar till Häckeberga skola, där markering med rödvit snitsel började. Den fortsatte genom skogen på kända träningsstigar och nådde slutmålet vid Stugan. Leif sprang under målskynket kl 11.46.47 och hade därmed gjort en förnäm prestation på en fin tid. På hela sträckan gick han inte ett steg. Lennart Karlsson stod inte långt efter – i tid rörde det sig endast om 2 min. På 3:e plats kom utom tävlan ”Pallas-Lasse”, men på slutet hade Jim börjat hota honom. Det skilde endast en knapp minut.

De fullföljande hälsades med hjärtliga applåder och hurrarop. Alla kom i mål vid gott humör, givetvis trötta, men stärkta i förvissningen om att de verkligen hade gjort en prestation av stora mått. Nyponte och varm bastu gjorde sitt till för att påskynda återhämtningen. Sedan var det samling i storstugan vid den öppna brasan och prisutdelning. Det var en vacker prissamling. Det förnämsta var givetvis den av Kvarnmaskiners I.S. skänkta Orreforsvasen, som skall vara ett vandringspris. Priser utdelades t.o.m. sjätte man och varje fullföljande fick en minnesask i form av två lunkande gäss. Denna Lunk var ett litet försök och ett fullföljande av en sedan länge diskuterad sak. Tanken är att tävlingen skall gå på nytt till hösten och vi hoppas kunna finna en lämplig söndag för arrangemanget.

Resultat 1959

Frisksportlunken 1960
För andra året i följd arrangerades sönd. 9 okt. (Älgsöndagen) Frisksport-Lunken Malmö – Romeleåsen, en sträcka på 37 km. Starten var i Rosengårdsstaden och sedan gick vägen över Skabersjö – Bökeberg – Häckeberga fram till klubbstugan i Dörröd med de sista 2 km genom terrängen. Vid matkontrollerna 11 och 25 km fick löparna blåbärssoppa. Lunken är ännu så länge endast en klubbtävling, men intresserade utomstående har även fått starta. Uno Jönsson ledde den större delen av loppet, men vid Häckeberga efter 34 km kunde Lars Svensson rycka till sig ledningen och sprang i mål på 2.44.10, drygt 2 min bättre än Leif Perssons segrartid från i fjor. I klubbtävlingen om vandringspriset tog Leif Persson sin andra inteckning i den förnäma Orreforsvasen. De flesta löparna förbåttrade avsevärt sina tider från i fjor och den största överraskningen var Bertil Månssons 4:e-placering på 3.00.40.

Resultat 1960

Frisksportlunken 1961
Efter ett suveränt lopp vann Jim Lindén Frisksport-Lunken Malmö – Romeleåsen på ny rekordtid med 2 tim. 40 min. på den 37 km långa banan. Noteringen är 4 min. bättre än tidigare. Jim fick därmed sin första inteckning i vandringspriset – den förnäma Orreforsvasen.

Det var tredje året i rad som vi arrangerade Lunken och sex löpare från tre andra klubbar hade bett att få starta. Till 1:a matkontrollen efter ca 12 km bortom Skabersjö slott kom en klunga på sex löpare med en löptid av 48 min. Några km därefter vid Roslätt hade Jim tagit ledningen och gjorde därefter sitt eget lopp. Karl Johansson, Skanne, som låg 2 min. efter tätklungan vid 12 km, arbetade sig upp och lade sig som tvåa vid Häckeberga, där han gick om Uno Jönsson, Pallas, som gick in på tredje plats. Överraskande fyra blev Bertil Månsson. Efter dessa fyra man var det sedan ett hopp till femte, Roland Offrell, som var 17 min. efter. Tio av deltagarna sprang under 4 tim. med god marginal. Tionde man hade 3 tim. 37 min.

Av de 16 startande fullföljde 14 löpare detta gigantiska lopp, som i år måste betecknas såsom det hårdaste hittills med besvärande motvind, tidvis regn och på långa sträckor ett svårt väglag efter den senaste tidens regn. Som ett kuriosum kan nämnas, att den sammanlagda viktförlusten var ca 50 kg. Vid matkontrollerna fick löparna blåbärssoppa och vid målet, vår stuga på Romeleåsen, väntade den varma bastun. Varje fullföljande fick var sin minnessak vid prisutdelningen, som ägde rum i Storstugan, där elden från den öppna spisen skapade en trivsam stund. Att det finns intresse för denna långlunk förstår vi, då Skannelöparna redan varslade om att de kommer igen nästa gång.

Det var intressant för Länkens utsände att deltaga och känna på banan och påfrestningarna. När man, efter att ha startat två timmar tidigare än de övriga, har nått fram till Häckebergasjön och där passeras av segraren och dessutom på de resterande dryga 3 km av ytterligare tre löpare, då blir man imponerad i hög grad. Jag omväxlade med relativt korta gång- och löpsträckor och tog en rejäl rast på 15 min. Och om det skulle vara till ett annat år och någon är intresserad av att starta efter ”principen fullfölja”, så kan jag rekommendera denna förflyttning. Jag kan också säga: ”Det är kul att ha gjort det och man känner sig nöjd över prestationen, som delvis utgör en protest mot allt stillasittande nu för tiden.” ”Fjortonde mannen”

Resultat 1961

Frisksportlunken 1962
Frisksportlunken hade i år samlat ett verkligt rekordfält. Inte mindre än 36 man stod på startlinjen ute hos Knut kl 9.00 den 7 oktober. 18 man av våra egna var med och från Pallas hade 5 man ställt upp. Mest glädjande var väl dock att Skillingaryds FK hade skickat en liten trupp. Efter ett uppskattat och trevligt inslag från Knut i form av högtidligt tal kom så startskottet. Jim tog täten med en gång och gick ut mycket hårt. Några hakade på men alla hade fått nog vid 12 km, varefter han fick löpa ensam men gjorde detta i hårt tempo hela vägen. Väl framme i mål kunde det konstateras, att rekordet var slaget med över 12 minuter. En fantastisk putsning och Jim fick ta igen sig ett tag på vinden, då han tagit ut sig helt. Det är inte så roligt som kanske en del tror att ligga först på en sådan här lång tur. I varje fall inte då det finns folk bakom en som gjort maratonsträckan på 2.35 som i detta fallet. Man känner sig jagad och är mycket irriterad och mot slutet, då man är lite ”avtrubbad”, kan man lätt få för sig att man ser någon bakom.

På platserna 2 – 11 kom ”utombyare”, så först på 12:e plats kom ”vår” tvåa. Bertil, som i julas lovade slå undertecknad, kunde nu inte infria det löftet utom kom en minut efter. Vår gode Kalle, som aldrig saknas når det sker något i klubben, överraskade med att slå en hel del av våra egna, men så sprang han också 32 min. snabbare än i fjor. En del hade tjuvstartat med en timme och andra med 3 timmar, så sammanlagt kom deltagarantalet upp till 36. Bland dessa får vi salutera Inga Gerberg och Marianne Kryhl, som gjorde en verkligt strong insats. Var detta månne början till allmän ”Lunk” även bland töserna??

Utav alla 36 startande var det endast en man som fick bryta och detta på grund av att han hade sprungit 3 mil i samma vecka. Det blev lite för mycket av det goda, så knälederna ville inte hålla. på den långa sträckan behöver löparna något till livs och detta stod Ville för efter 11,5 km samt Yngve Olsson efter 25 km. Det var mycket välkommet och ger nya krafter. Under vägen fanns det även en del andra som var villiga att lämna lite drickbart och det var många tacksamma för. Den som höll i alla trådarna och ordnade allt var Knut och vi får tacka för det jättearbete han lagt ner, med vägvisning i form av pilar och kritstreck, samt mycket annat. Väl framme fanns det varm dryck som påpassligt serverades de då ”något” tröttkörda löparna.

Prisutdelningen blev sedan en historia som borde filmats åt eftervärlden. En utomstående, som inte kände till vad som hänt tidigare på dagen, hade nog undrat vad det var för en samling kryckor som linkade fram för att få pris. Leif

Resultat 1962

Frisksportlunken 1963
Den 5:e Frisksportlunken, Malmö – Romeleåsen, 37 km, avverkades söndagen den 13 okt. med start i Rosengårdsstaden och mål vid Malmö Frisksportklubbs stuga i Romeleåsen. Som överlägsen segrare utgick Jean Landström, IFK Hälsingborg (tidigare Pallas) med tiden 2.24.40, vilket är nytt rekord, 3 min. bättre än Jim Lindéns segrartid i fjor. Landström tog emellertid vid starten ledningen och ledde med 1 min. vid 1:a matkontrollen 11 km, och vid 2:a matkontrollen 25 km hade han ökat sitt försprång till närmare 4 min. Fram till målet drog han ytterligare ifrån och då främst på de sista 2 km. Till 1:a matkontrollen kom 1 min. efter Landström en klunga på fem man, bestående av Frank Persson och Erland Claesson, Skillingaryd, Leif Persson och Jim Lindén, Malmö FK, samt L O Ulveman, MAI.

Under vägen till 2:a matkontrollen, då man sprang på småvägarna genom Bökebergsskogarna, skedde stora omkastningar och vid kontrollen, där Landström ledde med 4 min, hade Uno Jönsson, Pallas, gått upp till 2:a platsen tillsammans med Frank Persson, Skillingaryd. Uno Jönsson höll sin andra plats till mål, där Leif Persson kom in som tredje man. I tävlingen om Kvarnmaskiners IS, vandringspris för medlemmar inom Malmö Frisksportklubb och i vilket Jim Lindén och Leif Persson hade vars två inteckningar, tog nu Leif Persson sin tredje och vann därmed den förnäma Orreforsvasen för alltid. Leif satte nytt personligt rekord och hans prestation med tre inteckningar på fyra Lunkar är utmärkt. Jim Lindén var för dagen ej helt i slag, nog närmast beroende på hans deltagande i 30.000 m landsväg lördagen innan. En stor överraskning var Lennart Perssons löpning, som gav honom den goda tiden 3.08.34.

Resultat 1963

Frisksportlunken 1971
Den 14 november var utlyst en improviserad Lunken, men denna tillställning blev tydligen för improviserad för dem som inte avverkat sträckan tidigare. Jag är den förste som beklagar slarvet med för snålt markerad bana och plastbanden var ingen lycklig lösning. Men vad gör man, när det inte fanns bredare band. Och så som det regnade så hade kräppapper helt regnat bort. Erkännas skall, att alla skulle hinna passera det aktuella olyckskorset (25 km), innan alla följebilarna åkt från platsen. Att sedan kvigorna (troligen) satt i sig plastbanden gjorde saken inte bättre. Vid nedtagningen av markeringarna senare på eftermiddagen fattades endast ett fåtal. Att sedan rullgardin råkade vara nerdragen just den sista kilometern för damerna, som råkade komma på villovägar ännu en gång, då de valde en annan väg än den väl markerade snitslingen som Gunnar gjort med den äran. Men när vi alla efter hand nådde målet, väntade varm saft och bastu och en sprakande brasa tack vare Kalle L. och några medhjälpare.

Dagens prestation gjorde utan tvekan Greta och Ingvar Olsson som trots skoskav och en enorm trötthet klarade målet, ”stugan med stort S”, och är värda minst 2 strapatspoäng. Jag hoppas att vi nästa år kan köra till stugan per cykel ett par gånger innan det återigen är dags för ännu en Lunken, och då helt utan markeringar kanske. Ett tack till funktionärerna som var lika många som dem som valde gå eller ”Lunka”.

Resultat 1971

11-årige Ingvar Olsson promenerade bra mycket över fyra mil och mamma Greta sannolikt över fem. Bra gjort! Fyra av de löpande var över 50 år eller där omkring. 54-årige Göte visade åter sin spänst och blev trea totalt.