Motivera ideella – ämne som lockar intresse

Motivera ideella – ämne som lockar intresse

Många vittnar om en viss upplevelse i föreningslivet idag: “det är så få som engagerar sig”. Kanske har tiderna förändrats eller så är det en trend som funnits genom alla år – svårt att hitta folk till förtroendeposter, och svårt att få ledare till aktiviteter.

Någon som tittat på just det här är forskaren och pedagogen Aron Schoug, som många fick glädjen att lyssna på under styrelsekonferens den 8 mars 2025. Aron har skrivit boken Motivera Ideella, där han delar med sig av sin forskning om civilsamhället med konkreta tips för föreningsengagerade.

Den 20 april hade frisksportkansliet också en digital informationsträff där vi delade med oss av lite sammanfattningar kring bokens och föreläsningens innehåll. Här delar vi med oss av tre viktiga tips från bokens och föreläsningens innehåll:

Motivation i olika sammanhang

När vi ser på motivation kan vi skilja på två olika sorters motivation: yttre och inre motivation.

Yttre motivation – vid professionellt arbete:

  • Drivkraften är framför allt lön, befordran, bonus etc.
  • Hierarkisk ordning, chef som styr över anställda. Chefen jobbar med att motivera med yttre motivation.
  • Finns också inre motivation: Känna att man gör något meningsfullt, att utvecklas osv.
  • I grunden: ”hade jag inte fått lön hade jag inte gjort det!”

Inre motivation – vid ideellt arbete:

  • Känsla av att göra något viktigt, gemenskap, utveckling, att få syssla med sitt intresse, att stötta något bra.
  • Demokratisk styrning där alla kan tycka till – kräver ”ledarskap” istället för ”chefskap”
  • Kan också finnas vissa “belöningar” – gratis resor, arvoden eller presenter för uppskattning.
  • I grunden: ”jag gör det på min fritid, oavsett lön eller ej!”

Det är viktigt att förstå grunden i vad som motiverar människor att arbeta ideellt. Till skillnad från i ett arbete, där en chef kan locka de anställda att exempelvis arbeta övertid med en saftig övertidsersättning, ställer det ideella sammanhanget andra krav på ledarskapet. Här är det individens egen drivkraft som behöver få tillfredsställelse om vi vill påverka motivationen. En ledare som vill skapa engagemang i en förening måste jobba med den inre motivationen hos medlemmarna.

Nyckelpunkter för främjande (eller hämmande) av motivation

Vad kan då vara bra punkter att fokusera på när det handlar om inre motivation? I boken Motivera Ideella lyfts fyra nyckelpunkter: Livspusslet, sakfrågorna, gruppdynamiken och beslutsprocesserna.

LivspussletAtt få ihop livet tillsammans med det ideella engagemanget.

  • Främjar motivationen: Att få ihop det ideella arbetet som en del i sin tillvaro
  • Hämmar motivationen: Att känna stress över att inte hinna med allt man tagit på sig
  • Ledarskapets uppgift: Att anpassa arbetet så att personer kan engagera sig med olika förutsättningar

Sakfrågorna – Att jobba med det man brinner för och inte fastna i bara tråkiga måsten eller någon annans hjärtefråga.

  • Främjar motivationen: Att få jobba med frågor som man är personligt engagerad i och göra det man har kompetens för
  • Hämmar motivationen: Att hjärtefrågor nedprioriteras och att inte jobba för det man brinner för
  • Ledarskapets uppgift: Att utgå från personens intresse och ge möjlighet att jobba med det

Gruppdynamiken – Att jobba med en grupp där man känner gemenskap och arbetet fungerar.

  • Främjar motivationen: Att vara en del av en grupp där man trivs och har en tydlig roll och tydligt ansvar
  • Hämmar motivationen: Att känna sig otrygg, eller exkluderad eller när ansvaret inte är tydligt fördelat
  • Ledarskapets uppgift: Att inkludera, skapa samhörighet och ge tydliga riktlinjer och ansvarsfördelning

Beslutsprocesserna – Att vara delaktig och känna att man har inflytande över sitt uppdrag och sin organisation.

  • Främjar motivationen: Att känna inflytande och delaktighet i beslutsprocesserna
  • Hämmar motivationen: Att bli kontrollerad och få känslan av att inte kunna påverka situationen
  • Ledarskapets uppgift: Att organisera besluts-processer så att personer känner att de kan påverka sitt arbete och organisationen med stor frihet

En ledare som lyckas främja de här fyra punkterna i sin förening har goda chanser att öka engagemanget och motivationen hos de ideella!

Steg av engagemang – tänk små hopp!

Många känner igen situationen: några som är mycket engagerade för föreningen och jobbar hårt sitter med känslan “varför är det bara vi som gör allt?” Och det är så klart lätt att fastna i det. Men om vi ser engagemanget som en cirkel, där det finns olika steg av engagemang får vi en annan bild.

I mitten finns de som sitter i styrelsen och arbetar mycket och centralt för verksamheten.
I nästa steg finns de som jobbar regelbundet med vissa uppdrag: exempelvis varje söndag på tipsrundan, varje onsdag kväll som innebandyledare eller varje år på sommarlägerverksamheten.
I nästa steg har vi de som hjälper till lite grann här och där. Krattar löv på städdagen. Kokar kaffet till julavslutningen. Ställer upp att skjutsa till tävling eller handla till fikat.
Längst ut har vi de som är aktiva som deltagare i verksamheten, men inte har något särskilt ideellt uppdrag. Den här gruppen är bra att se som möjliga engagerade – bara ännu inte tillfrågade.

De små stegen
I cirkeln kan det vara fördelaktigt att satsa på att rekrytera till att hoppa ett steg längre in i cirkeln i taget. Snarare än att tillfråga någon deltagare att direkt bli ledamot i styrelsen kan det vara bra att först fråga om de kan koka kaffe eller kratta löv. Därefter ett regelbundet uppdrag, och så vidare.

Lika viktigt är det att se till att det går att ta små steg utåt i cirkeln. Funkar inte det regelbundna uppdraget i livet just nu? Då går det såklart bra att hoppa ett steg utåt i cirkeln.

Tankar för diskussion

Några riktigt bra tankar från diskussioner vi haft under tillfällena:

  • Autonomi och självständighet kontra ledarskap – det är viktigt att den ideelle känner att den får styra arbetet själv. Men det kan också vara viktigt med stöttning och ledning och se till att få en helhet i föreningens arbete. Här är en svår balansgång för ledarskapet. Hur stöttar vi och styr åt samma håll samtidigt som de ideella kan jobba självständigt?
  • När en person blir tillfrågad om ett ideellt uppdrag kanske det vanligaste orsaken från personer som tackar nej anger är “jag har inte tid just nu”. Men är det alltid livspusslet som är problemet? Är det mest den vi behöver jobba med, eller kan det också vara den enklaste orsaken att ange?

Vill du veta mer? Vi tipsar om boken Motivera Ideella (Aron Schoug).
Hör gärna av dig till Josefin på kansliet om du vill veta mer – kanske om ni är intresserade av en föreläsning eller workshop i din klubb/distrikt? josefin@frisksport.se

Ledarstipendie

Ledarstipendie

Nominera till stipendier!
Varje år delas stipendier ur Bängt Bodéns ungdomsfond ut till personer eller grupper som ”på ett förtjänstfullt sätt arbetat för Frisksportrörelsen”. Klubbar och distrikt kan nominera enskilda personer, ledare eller grupper som har jobbat för att ungdomar inom Frisksportrörelsen ska få en bra verksamhet. 
 
– Att få ett stipendium är en ära och ett bevis på att man gjort en fin insats för Frisksport. Stipendiet är en möjlighet att ge uppmuntran till ledare och funktionärer som lägger ner ideell tid och kraft för att ungdomar ska få en meningsfull fritid, säger Rasmus Gustafsson, ledamot i fondstyrelsen för Bängt Bodéns ungdomsfond.
 
Stipendiet består av en summa pengar som brukar vara mellan ca 1 500–4 000 kr. Storleken på de utdelade stipendierna beror bland annat på fondens avkastning, hur många som nominerats och hur länge den nominerade varit ledare. Det går i regel att tilldelas stipendiet en gång och klubbar brukar nominera ledare som varit aktiva en längre period.

Sista ansökningsdag är 31 maj. Klicka på knappen nedan för att nominera.

Nominera här

Digital träff: sista för terminen

Digital träff: sista för terminen

Den 20:e maj blir den sista digitala träffen innan sommaruppehållet! Väkommen att hoppa in och ställ dina frågor till oss.

De digitala träffarna är för dig med ett förtroendeuppdrag i Frisksport! Här finns möjlighet till mer utbyte mellan frisksportklubbar/-distrikt, aktuell information och direktkontakt med förbundsrepresentanter.

Nästa träff: Tisdag 20 maj kl 18:00-18:45
Ställ dina frågor eller dela med dig av tankar! Har du något praktiskt du undrar om kring din verksamhet? Har du något du funderat på eller har du en bra idé? Ett särskilt problemområde du vill lyfta med förbundet eller andra klubbar?

Du behöver aldrig anmäla dig, det är bara att ansluta via länken. Länk till zoommötet: https://us06web.zoom.us/j/89929696578
(det är alltid samma länk på alla digitala träffar).

Kommande träffar:

Efter sommaren blir den första träffen onsdagen 20 augusti. Då fokuserar vi på att prata om Fritidskortet, som ska införas under höstterminen.

Tidigare träffar:

Motivera ideella. Vi pratade om forskning om engagemang och motivation i civilsamhället, med utgångspunkt i Aron Schougs bok Motivera Ideella. Vad får människor att engagera sig ideellt? Vad hämmar/främjar motivation? Hur kan använda den här kunskapen för att öka engagemanget i en förening? Sammanfattning för de som missade styrelsekonferensen och diskussioner kring ämnet.

Verksamhetsplanering. Vi pratade om förbundens planering inför 2025 och om hur du kan göra årsplanering i din styrelse. Vi visade också mallar för verksamhetsplan till årsmötet.

Årsmöten. Vi pratade om utskicken som gjorts med information till klubbar och distrikt inför årsmötet 2025. Dessutom gick vi igenom det som vi erbjuder på ledarwebben kring just årsmöten.

Kommunikation & digitala kanaler. Vi pratade om olika kommunikationsvägar i föreningar, inom klubben och utåt sett. Vi diskuterade sociala medier, webb och informationsspridning och delade erfarenheter.

Fritidskortet – vad innebär det? Regeringens beslut om att införa ett fritidskort för unga 8-16 år börjar gälla 2025. På den här träffen gick vi igenom allt vi vet hittills och diskuterade vad införandet av fritidskort kan innebära för din verksamhet. Vi delade också med oss av info om bidraget som finns att söka för förberedelser av fritidskortet (här finns mer info om ansökan)

Viktig info inför 2025 – vi tittade på fritidskortets införande, viktiga punkter inför årsskiftet med medlemsregistrering och belastningsregisterkontroll samt informerade om vad klubbar kan behöva tänka på inför årsmötet 2025.

Ett system som räddar liv hotat?

Ett system som räddar liv hotat?

Småskalig försäljning eller ett första steg till att upplösa Systembolaget? Den aktuella frågan om gårdsförsäljning oroar.

Första steget mot alkoholmonopolets upplösande tas nu upp i riksdagen. Det handlar om småskalig produktion och lokala producenters möjlighet att sälja sina produkter – alkoholhaltiga produkter. Nykterhetsrörelsen och fler andra organisationer ser oroande på förslaget. En successiv avveckling av alkoholmonopolet kan bidra till fler hälsoproblem för konsumenter, men också ökat våld och att fler barn växer upp med vuxna som dricker mycket.

Svenska Frisksportförbundet och Frisksportens Ungdomsförbund jobbar för folkhälsa och hälsosamt liv utan alkohol, tobak och andra droger, och ställer oss mycket kritiska till att luckra upp Systembolagets monopol. “Framför allt är det de långsiktiga effekterna som oroar – vad blir nästa steg?” säger Mats Johansson, Svenska Frisksportförbundets ordförande.

Läs förslaget på regeringen.se här.

CAN (centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) kommentar till regeringens förslag. 
Mer om arbetet att stoppa gårdsförsälningen på IOGT.se

Skriv under på bevaramonopolet.se

Viktigast i idrott: Lek och glädje!

Viktigast i idrott: Lek och glädje!

Reportage i Tidningen Frisksport, nr 1 2025.

 

Svenska barn och ungdomar slutar att idrotta allt tidigare. Tidig elitsatsning och press att prestera är några förklaringar. Sportjournalisten Patrik Brenning har tittat på forskning som visar att lek, glädje och möjlighet att påverka organiseringen av sin egen idrott är nycklar för att få fler att fortsätta idrotta högre upp i åldrarna.

Sportjournalisten Patrik Brenning har tittat på forskning kring elitsatsning i unga år. I boken ”Så vinner vi igen” beskriver han hur det är förödande för både elitidrotten och folkhälsan att barn slutar idrotta tidigt. Forskningen visar att idrotten och träningarna ofta är överorganiserade, att det saknas lek och att nivågrupperingar sker för tidigt.

När barn lämnar idrotten blir följden inte bara mer stillasittande bland unga, utan även att färre talanger hittas till elitidrotten.
– För att få fram en elit krävs att så många som möjligt håller på så länge som möjligt. Det är också viktigt både för bredden och för folkhälsan, säger Patrik.

Varför slutar barn att idrotta tidigt?

– Man ser att många slutar i de åldrarna när prestationskraven intensifieras, runt 13-årsåldern. Det är också då vi börjar utvecklas fysiskt på olika sätt. Majoriteten av dem som det satsas på i 15-årsåldern är födda tidigt på året och tidigt utvecklade. De får uppmuntran medan de som inte blir sedda som talanger i den åldern löper en överhängande risk att sluta trots att det jämnar ut sig till sist och att det inte är de som är födda tidigt på året som är de som blir de största talangerna i längden, berättar Patrik.

Frisksportrörelsen förespråkar rörelse genom hela livet eftersom människor i alla åldrar mår bra av att röra på sig. Många frisksportklubbar har någon typ av verksamhet där deltagarna får komma till en gymnastiksal och själva välja bland aktiviteter.
– Utifrån forskningen tror jag att den typen av ”öppen verksamhet” är gynnsam både för individer och för talangutveckling. Vi vill få barn att röra på sig så mycket som möjligt så länge som möjligt och om vi kastar in 20 barn i en gympasal då drivs aktiviteten av deras egen lust och de får mycket eget självbestämmande. Det är också lätt att våga prova på saker och det finns ingen förlust i att misslyckas. Det är ett gynnsamt sätt att lära barn att idrotta, säger Patrik.

Vad motiverar barn att idrotta?
– Lust! Oavsett ålder är det avgörande för motivationen att man känner att man är delaktig och får vara med och bestämma.

Patrik säger att fler aktiviteter borde drivas av barnen och ungdomarna själva.
– Om du lär barn att röra på sig i en miljö där de får välja aktivitet själva, då är steget mycket mindre till att de tillsammans går ut på skolgården och drar i gång själva än om jag som vuxen tar med dem till en gräsplan, har med mig utrustning och förklarar hur de ska göra. Då har jag bara lärt dem hur jag sätter i gång dem och inte hur de sätter i gång sig själva, säger han.

En av lösningarna för att få fler att idrotta längre verkar vara att idrottandet måste vara roligt och bygga mer på lek.
– Till och med elitfotbollsklubbar har nu insett att de ska öka lekandet i sina vuxenlag. Det måste vara kul att träna! Jag är själv friidrottsledare och vi leker mycket kull-lekar. Om man funderar på vad kull är så ger det korta och långa löpningar, riktningsförändringar, explosivitet, spelsinne och du måste förhålla dig till andra och identifiera med- och motspelare. Allt det är viktigt inom många idrotter men bara för att vi satt etiketten ”lek” på det så uppfattar vi det inte som kvalificerad träning. Kull är både lustfyllt och drivet av barnen själva, säger Patrik som är ledare i sin sons förening.
– Om jag ska förmå mitt barn att ta ut sig och bli svettig går det inte på något annat sätt än att han själv har bestämt sig för att göra det – det måste vara kul för att han ska tillgodogöra sig den bästa träningen.

Patrik berättar också att det ofta saknas miljöer som uppmuntrar till lek.
– Om vi ska träna så många som möjligt så länge som möjligt kan inte alla vara på konstgräsplaner, det har vi inte råd med. Lek är resurseffektiv träning och då behöver man ha platser som uppmuntrar till lek.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har lyft farhågan att föreningsidrotter har fått styra för mycket i stadsplaneringen.
– Det ska gärna byggas en hockeyhall, fotbollsplan eller handbollsarena och om man följer idrottens ideal finns risken att det bara byggs en typ av arena. Man kan se att när nya fotbollsplaner byggs blir det mer aktivitet där och de som redan spelar fotboll spelar mer, men det inbjuder inte till annan typ av lek bara för att man bygger fler fotbollsplaner, säger Patrik och berättar hur det blev i Vasaparken i Stockholm:
– Visionen för parken var att det skulle finnas en stor gräsyta i mitten för att barn själva skulle kunna skapa lek och rörelse. Men i vår iver att effektivisera anlades en instängd konstgräsplan med löparbana och hela grundvisionen om att barnen skulle leka där byggdes bort av oss vuxna, säger han.


Nybörjare och elit – här får alla vara med i samma klubb

Sjövalla FK finns i Mölnlycke utanför Göteborg och är landets största frisksportklubb. Klubbens trampolinsektion ”Sacro” har cirka 100 aktiva hoppare och ytterligare 200 som står i kö. Paula Nordöen är tränare i klubben sedan många år.

– Hos oss får alla vara med. Vi har grupper för alla nivåer med allt från lekgrupper till elitgrupper, berättar Paula.

Måste alla tävla?

– Nej, det bestämmer hopparen själv. Alla grupper ska lära sig grunderna i sporten och tränar på små serier med övningar de ska försöka klara. De brukar få små enkla diplom när de klarat olika utmaningar och det spelar ingen roll hur det ser ut. Min erfarenhet är att det är roligt att få utmaningar – att bara ”kasta strumpa” är kul de första veckorna och sen är det roligt att gå vidare och få lära sig mer.

Hur gör ni för att alla ska kunna vara med på sin egen nivå?

– Vi har en träningsplan för alla grupper som är en hjälp till tränarna för att de ska veta vad hopparna ska träna på. Sedan byter barnen grupper efter hand om de till exempel vill prova på att tävla. Vissa är med och tränar i tävlingsgrupper men utan att tävla – alla får vara med på sina villkor.

Hur undviker ni prestationshets?

– Vårt motto är ”Ha kul!”. Det är det vi skriver i informationsmail och det vi säger på träningarna. Jag har inte upplevt någon hets och det finns inga tränare som har några prestationskrav. Hopparna är väldigt goa och stöttande mot varandra. Vi åker på tävlingar men det är uttalat att vi inte är där för att vinna utan för att delta och ha roligt.

Att låta alla vara med har inte gjort att tävlingsframgångar har uteblivit. Sacro har haft många framgångsrika trampolinhoppare genom åren.

– Jag tror att det har med bredden att göra. Vi har många hoppare och alla får ta det i den takt de själva vill och får själva välja om de vill tävla. Det finns deltagare som blir jätteduktiga och inte vill tävla, och det lägger vi ingen värdering i utan det är upp till hopparen, säger Paula.

Hon tror att gemenskapen och glädjen är viktig för att fler barn ska vilja idrotta länge.

– Det är viktigast att ha kul! Man ska inte känna press och man ska få utvecklas i sin egen takt. Som ledare tycker jag att det är viktigt att fånga upp barnen och inte bara prata om träningen utan visa ett engagemang för deltagarna även runt omkring så att man känner sig sedd och hörd. Vi pratar mycket med varandra så att vi blir ett gäng och har roligt tillsammans, säger hon.

Förbundsordförande Mats: ”Det är precis det här vi gör!”

Mats Johansson är ordförande i Svenska Frisksportförbundet och tidigare lärare i idrott och hälsa. Han är ledare i Jönköpings FK där frisksportklubben bland annat ordnar cirkus- och trampolinverksamhet för deltagare i mellanstadieåldern.

– Vi har gemensam uppvärmning och avslutning och däremellan får barnen välja vad de vill göra. De som vill utvecklas och lära sig mycket inom till exempel trampolin eller tygakrobatik ska självklart få möjlighet att göra det. I samma hall finns andra som helst vill hänga i ringar, klättra i ribbstolar och göra kullerbyttor. Det finns ingen värdering i vad deltagarna väljer att göra, det viktiga är att alla som är här får en möjlighet att utvecklas från sin egen nivå och chansen att röra på sig på ett sätt som de tycker är kul, säger Mats.

Forskningsresultaten om hur viktig leken och glädjen är för att fortsätta idrotta förvånar inte Mats.

– Det är precis det här vi gör inom Frisksport! Jag är stolt över att vi är en organisation som är välkomnande och där alla ska få vara med på sina villkor. Det gäller både i klubbverksamheten och på vårt årliga Frisksportläger där deltagarna får chansen att prova många olika sporter på ett lekfullt sätt. Det är roligt att se att forskningen visar att vi gör rätt! säger Mats.

Bilder:
Foto från Sjövalla FK:s verksamhet: Fotograf Johan Rapakko
Foto på Patrik Brenning: Fotograf Peter Jönsson