Fotbollsspelaren Lotta Schelin har fått ta emot ”Diamantbollen” fem gånger och vunnit både OS-silver och Champions League. Idag engagerar hon sig för jämställdhet inom idrotten och vill få fler unga tjejer att ”sluta sluta” med sin idrott.

Av unga som slutar med sin idrott i tonåren är majoriteten tjejer. Det finns flera anledningar till det, bland annat att det händer mycket både fysiskt och mentalt under puberteten. Lotta Schelin är Sveriges mest framgångsrika damfotbollsspelare och hon står bakom initiativet ”Sluta sluta” som riktar sig till idrottande tjejer i åldrarna 12-15 år.
– Vi ser att tjejer har något helt annat att möta i puberteten än vad killarna har. Killar får en jätteutveckling kroppsligt i puberteten, men på damerna får du inte den utväxlingen i hur du bygger upp dina muskler. Tjejer lägger ofta på sig några kilon och får även mens som kan påverka ens träning, säger Lotta.

Målet för ”Sluta sluta” är att fler unga tjejer ska vilja fortsätta idrotta genom tonåren. Under 2026 genomförs fyra events för alla aktiva tjejer i Göteborg, Stockholm, Malmö och Luleå där de får ta del av inspiration och utbildning kring träning, kost och mentala utmaningar. De får också träffa kvinnliga förebilder.
– De här eventen är en start på vårt arbete och jag hoppas att många vill komma. Jag vill att känslan när de går därifrån ska vara att de känner sig sedda och satsade på, att något är skapat för just dem, säger Lotta.

Förutom kroppsliga förändringar, prestationsångest och press är känslan av att inte ha samma förutsättningar som killar en ojämlik del i ungdomsidrotten som påverkar tjejerna negativt.
– Om du till exempel alltid får sämre träningstider än killarna känner du dig inte lika sedd eller värdefull. Tjejerna behöver känna att klubben står bakom dem! Vi jobbar med klubbar som kan se vilka problem som finns men långt ifrån alla har tid eller muskler att jobba med det. Jag hoppas att det här kommer att ge ringar på vattnet och bli en större rörelse framöver. Vi har flera förebilder som vill engagera sig och göra skillnad för att göra det bättre för nästa generation, säger Lotta.

En av förebilderna i ”Sluta sluta” är Bella Gulldén som kämpade med vikten i tonåren och fick en kommentar av en tränare som påverkade henne mycket.
– Tänk att en av våra bästa handbollsspelare någonsin nästan slutade på grund av att hon hade en ledare som inte kunde se eller förstå hur det kan vara i puberteten. Det är viktigt att unga tjejer får höra hur deras förebilder haft det och hur det funkade för dem. Som ledare kan det räcka att man visar att man förstår och kan berätta att även om det kommer dippar så kommer det att vända, säger Lotta.

Vad är viktigt för ledare att tänka på i idrottsverksamhet för unga tjejer?
– Jag tror att man behöver vara lyhörd och även utbilda sig. Man behöver skaffa sig en koll på vad de går igenom rent fysiologiskt och skapa ett klimat där tjejerna vet att de kan prata med sina ledare om mens till exempel. Man bör också jobba och lobba för att de ska få bra och jämlika förutsättningar i sin förening.

Vilket är ditt bästa idrottsminne?
– OS i Rio de Janeiro 2016! Dels var det en av mina främsta prestationer i landslaget, men det var också en väldigt häftig resa där vi slog underifrån, växte under hela mästerskapet och tog oss till final. Vi hade en fin lagsammanhållning och det allra bästa är när man sätter upp mål, jobbar mot dem och gör det tillsammans – den är stark den känslan!

Text: Sara Brunskog Foto: iStock

Hälsa handlar om hela livet, inte bara om löprundan eller den nyttiga smoothien. Det har Frisksportförbundet lyft upp under hela sin 90-åriga historia. Begreppet ”existensiell hälsa” delas in i åtta faktorer som kan påverka hur du mår. På Stensunds folkhögskola är ”existentiell hälsa” numera ett av skolämnena på i princip samtliga program.

Den senaste tiden har begreppet ”existensiell hälsa” börjat dyka upp, både i utbildningar, media och i nya riktlinjer från regeringen.
– Även om du har en bra fysisk och psykisk hälsa, så kan du fortfarande vara skör och känna dig vilse. Det är här existentiell hälsa kommer in i bilden, som ett sätt att bygga en buffert för att hantera hela livets stress, förklarar Cecilia Razai, lärare och ansvarig för hälsocoachutbildningen på Stensunds folkhögskola som Svenska Frisksportförbundet är huvudman för.

Uppdraget att höja kunskapsnivåerna inom just existentiell hälsa kommer från regeringen, efter rapporter från Folkhälsomyndigheten där forskningen visat vilken stor betydelse just detta har för den totala hälsan. För det är lättare att göra kloka hälsoval när vi har en känsla av sammanhang och mening i botten. Man faller inte lika lätt för sockerfällor och dopaminbelöningar ifall man redan har hittat andra och mer andliga sätt att stå pall för stress och utmaningar.

Även Världshälsoorganisationen, WHO, har uppmärksammat de åtta faktorer som denna lite djupare hälsoinriktning kan delas in i.
– Själv kan jag fortfarande få en wow-känsla när jag ser ut över vackra Stensund. Att stanna upp lite mellan lektioner, kursplaneringar och ständiga möten, och se när ljuset bryter över havets olika färger… Det ger en avlastning för systemet som känns i hela kroppen och just ”förundran” är ju en av faktorerna som bygger existentiell hälsa.

Cecilia beskriver faktorerna som möjliga vägar för att bli bättre på att hantera tillvarons osäkerhet. De handlar ofta om att känna ödmjukhet inför vad det innebär att vara människa, och faktiskt också kunna vila i det faktum att vi inte kan kontrollera allt som sker omkring oss. Allt detta är förstås högaktuella färdigheter i osäkra tider. Men man kommer inte dit genom någon färdig paketlösning som passar alla, utan meningen är att vi själva ska börja ställa de existentiella frågorna.
– Vad har jag för värderingar? Vad tänker jag är meningen med livet? Och vad ger just mig energi? Kanske kan detta handla om att uttrycka sig själv mer kreativt, för även konsten spelar sin roll i detta. Men existentiell hälsa bottnar också i en tro på något större än sig själv, vilket inte är lika rumsrena tankar i Sverige. Att bejaka någon slags ”tro” är alltså uppmuntrat, precis som att våga ha mer existentiella samtal med andra människor, säger hon.

Folkhälsomyndigheten har nyligen tagit fram förslag på hur arbetet med existentiell hälsa kan bidra till folkhälsopolitikens övergripande mål, alltså att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Råden till alla samhällsbyggande arenor handlar bland annat om att synliggöra de existentiella frågorna genom exempelvis seminarier och dialog, för att öka kunskaperna om sambanden mellan existentiella frågor och såväl fysisk som psykisk hälsa.
– Så detta är numera något vi pratar om på i princip samtliga av våra utbildningar. Inte bara i hälsocoachspåret alltså, utan även på våra allmänna linjer, och med våra natur- och äventyrsguider, våra socialpedagoger, våra beroendeterapeuter och på sikt även med våra båtbyggare, summerar Cecilia Razai.

Text: Marina Nilsson Foto: iStock

8 faktorer som ”tränar upp” existentiell hälsa (enligt WHO):

• Existentiell förbindelse: Hitta en känsla av samhörighet med något större än dig själv, till exempel genom religion, naturupplevelser eller andra andliga praktiker.
• En mening med livet: Försök att finna och formulera ett personligt syfte med din tillvaro här på jorden.
• Existentiell styrka och kraft: Utveckla modet att hantera motgångar och svårigheter på ett konstruktivt sätt, med hjälp av din tro och dina tankar.
• Tillit som livskraft: Välj att tro på det goda i människan och på det positiva med livet i stort.
• Upplevelse av helhet: Sträva efter att känna dig sammanfogad som person. Vad behöver du göra för att känna dig ”hel”, så det finns en integration mellan kropp, sinne och ande?
• Harmoni och inre frid: Fyll regelbundet på med frid och balans. Var finns dina bästa källor?
• Upplevelse av förundran: Känn vördnad inför livet och dess skönhet, till exempel i form av soluppgångar, stjärnklara nätter, storslagna vyer och mäktig musik. Vad ger dig gåshud?
• Hopp och optimism: Tro på en positiv framtid, även under svåra omständigheter. Saker och ting kommer att bli bättre!