Även små mängder alkohol får hjärnan att krympa. En ny rapport om alkohol och hjärnan visar på ny forskning som belyser sambandet mellan alkoholbruk och hjärnskador.
Rapporten heter kort och gott “Alkohol och hjärnan” och är skriven av “Alcohol and society”, som är en internationell grupp alkoholforskare som samarbetar om att sprida kunskap om alkoholforskning. Från Sverige deltar Sven Andréasson, som är professor emeritus i socialmedicin.
Rapporten tar upp alkoholens påverkan på hjärnan, från fosterstadiet till ålderdomen. Hjärnan påverkas alltid, slår rapporten fast, av alkoholkonsumtion. I unga år kan det orsaka skador på hjärnvävnaden och demens på äldre dagar.
Är det nya rön som ligger bakom den här rapporten, eller något som är känt sedan länge?
– Både ja och nej. Studier som gjordes för femtio år sedan visar att hjärnan krymper vid kraftig konsumtion. Det som upptäckts på senare tid är att det här är ett kontinuum. Dricker man lite får man en liten krympning av hjärnan, men ändå en effekt, säger Sven Andréasson.
– De senaste studierna, som ligger till grund för rapporten, bygger på ett stort material med 40 000 engelsmän som fått sina hjärnor undersökta med magnetkamera. Där finns möjlighet att korrelera hjärnans storlek och volym och sätta det i relation till alkoholkonsumtion.
– Det är intressant att vid redan måttliga nivåer ser man effekter på hjärnan.
Påverkar det även om man följer de rekommendationer som finns?
– Ja, det gör det. All konsumtion av alkohol är förenat med en hälsorisk. Det finns ingen hälsosam konsumtion av alkohol.
Men ju mindre man dricker, desto mindre är riskerna. Att så många människor är beredda att utsätta sig för de riskerna ligger i linje med mänskligt beteende, menar Sven Andreasson.
– Det gäller mycket i livet, inte bara alkohol. Matvanor, bilkörning och annat, är förenat med en viss risk som människor är beredda att ta.
– När det gäller alkohol så har man räknat på hur stora riskerna är vid olika stor konsumtion. Det är det som ligger bakom de rekommendationer vi har nu.
Rapporten pekar på sambandet mellan alkoholkonsumtion och demens. Ett förhållande som är oroväckande, då alkoholkonsumtionen samtidigt tenderar att öka bland äldre i Sverige.
– Det bör tydliggöras att med stigande ålder blir man mer sårbar.
Kan man säga att demens riskerar att debutera tidigare i livet ju större konsumtion av alkohol man har?
– Ja, så är det ju.
Något som Sven Andréasson tycker är viktigt att belysa är att alkoholkonsumtion i unga år kan ge stora konsekvenser. De som dricker mycket i ungdomen har större risk att utveckla missbruk och även alkoholrelaterad demens senare i livet. Det hårda drickandet, med ordentlig berusning, skadar den växande hjärnan.
– Man har haft en lite bagatelliserande inställning till ungdomars drickande, att det hör ungdomen till. Men majoriteten av de som utvecklar alkoholberoende är de som druckit mycket i ungdomen.
– Hjärnan är inte fullt utvecklad förrän i 25-årsåldern. Under den perioden finns det anledning att vara mycket försiktig med alkohol.
Går det att säga något om möjligheten för hjärnan att reparera sig efter alkoholrelaterade skador?
– Ja, det är en annan forskningsgren. Man talar om hjärnans plasticitet. Det ser man vid andra former av hjärnskador också, att hjärnan kan reparera sig och när det gäller alkoholberoende verkar det vara så. För de allra flesta är det inte kroniskt, utan förändringarna i hjärnan går tillbaka.
Riskbruk av alkohol
Gränsvärden för vad Socialstyrelsen betraktar som riskbruk är samma för män och kvinnor: 10 standardglas per vecka, eller 4 standardglas vid ett och samma tillfälle.
Standardglas: 15 cl vin, 4 cl starksprit, 33 cl öl.
Tidningen Frisksport nr 2 2024
Foto: Priyanka Singh & Andreas Andersson/Karolinska institutet
Sven Andréasson
